Wish U Were Here

Nu var vi redo. Natalie hade planerat dethär sedan flera veckor tillbaka medans jag bara suttit hållit med om var och varannan sak. Kan inte fatta att jag gick med på dethär, det kommer vara tusen skrikande fans i gallerian. Jag kommer nog bli döv. 

- Kom nu så drar vi! hojtade natalie

- Jag är på väg

- Kan inte fatta att vi ska träffa one direction!

Natti som jag kallar henne hade redan satt sig i bilen. Jag små sprang till bilen och satt mig i passagerar sätet. Rödljusen stoppades oss minst 3 gånger påväg in till stan. Vi körde in till torgets parkering och gick sedan vidare till gallerian. Det var redan minst 350 pers ståendes där inne, många av dem grät redan. Långt där framme såg man ett avlångt bord med 5 stycken vatten flaskor, men det var tomma stolar. En kvart senare hörde jag att alla tjejer började skrika. Jag höjde lite på huvudet för att se om det var det jag trodde. Där stog dom, One Direction. Världens mest populära pojkband. Jag märkte hur Natalies glädletårar började komma,och hon hoppade som jag vet inte vad. Jag kände hur dom flera 1000 tonårs tjejer började pressa framått. Som att de trodde de skulle komma något längre fram. Där stog jag mitt bland all folkmassa.

Äntligen började det slingrande ledet att röra på sig. Vi gick där i mer en en timme. 

När vi väl kom fram så försökte Natalie få kontakt med Liam och hela gänget. Jag var bara tyst. Min blick hade fastnat på den blonda, Niall tror jag han heter. 

 

Jag tog en titt upp ifrån aoutograf skrivandet och kollade ut över fansen. Sedan ner på dom som gick precis mitt emot det långa bordet. Jag fick syn på en brunett vid liam som gick sakta, det såg ut som att hon egentligen inte ville vara här. Hon kollade upp på mig. Det var det finaste leendet jag någonsin har sett. Min blick fastnade rakt på henne, vi båda kollade varandra i ögonen. Hennes ögon, ljus bruna. finaste jag har sett. Jag tror hon fångade mitt hjärta. När hon kom fram log jag åt henne. Det kändes som att hon var min. Den rätte.

- Hello sweetie. fick jag fram inget mer 

- Hi

Sedan förde Paul iväg henne.

Det var det ända jag fick sagt. .Vem var hon, varför var hon så speciell? Jag såg henne gå ut med sin blonda vän. Nu var hon borta. Dryga Louis hade märkt att jag spanat in henne. 

- Sorry mate, she's gone. 

- pfft. Jag vände ryggen mot Louis.

Skivomslag forsatte rulla in, bara att börja fokusera. 

High five, efter high five.. men kunde inte sluta tänka på henne. Vad skulle jag göra?